Sibirien

Vid Eriksbergsplan slutade stadsbebyggelsen. Där, vid Stora Träskets södra ände, där södra Rännilen till Packartorgsviken, det s.k. Katthavet och Nybroviken började låg Träsktorget. I träsket stjälpte man sopor så att sjön efterhand slammade igen och vid slutet av 1700-talet hade den krympt till en stinkande pöl. Träsktorget var inget att längta till. Utöver avrättningar, sopor, latrin var platsen ett tillhåll för utstötta, brottslingar och horor. De senare kallades för "lärkor" därav namnet Lärkstan. 1865 döptes Träsktorget till Roslagstorg och då höll man som bäst på med att fylla ut återstoden av träsket med schaktmassor från Tyskbagarbergen.

Namnet Sibirien, är från tiden kring sekelskiftet, då den grönskande trakten med alla dess malmgårdar stensattes och bebyggdes med rader av trista hyreskaserner. Dessa var avsedda för inflyttande arbetskraft. Kv Killingen, varifrån Kv Geten avsöndrades 1880, upptogs näranog helt av trädgårdar och hade endast längs Surbrunnsgatan en oansenlig kåkstad. Denna försvann i början av 1880 och kvarteret Geten utbyggdes med hyreskaserner i rask takt. Man utnyttjade tomtmarken till det yttersta. Kv Geten var rationellt styckat i nästan lika stora, rektangulära tomter, drygt 50 m långa och cirka 20 m breda. Åt gatan uppfördes ett fyra eller fem våningar högt stenhus. Parallellt med detta byggdes inne på gården ett lika högt eller en våning lägre hus. Begreppet bakgård kom till. De som vid sekelskiftet bodde "i stan", bodde i Gamla Stan, på Nedre Norrmalm eller uppe i Maria. Vid den här tiden styrdes Ryssland av tsaren och han skickade misshagliga personer till Sibirien. De trångbodda, som blev erbjudna att flytta till ett nytt hus med dåtidens alla moderna bekvämligheter längst ut på Roslagsgatan, kände sig, trots sin förbättrade standard, i alla fall landsförvisade. Därav namnet Sibirien.